Under sovjettiden gjordes katedralen om och blev Museet för religionens
och ateismens historia och fylldes med antireligiös propaganda.

Vinterpalatset byggdes i mitten av 1700-talet av en ung Italiensk arkitekt vid namn Bartolomeo Rastrelli.
Stormningen av palatset i februari 1917 utgjorde början av revolutionen. Idag är palatset mest känt för Eremitaget,
ett av världens finaste konstmuseer. I museet finns över 2,7 miljoner konstföremål och det sägs att om man bara
ägnar 10 sekunder åt varje mynt som finns i dess ovärderliga myntsamling, skulle det ta minst 3,5 år att se allihop!

Bronsstatyn föreställandes Peter den store på sin springare som djärvt stegrar sig medan den
trampar på förräderiets falska orm. Statyn beställdes av Katarina den stora och avtäcktes 1782.
Vi har i efterhand fått reda på att den falska ormen som springaren trampar på symboliserar
konungariket Sverige och kung Karl XII. Karls XII och Peter den store utkämpade flera krig mot
varandra under de båda regenternas tid vid makten.

Isaakskatedralen som är en av de största i världen, tog 40 år (1818-1858) att bygga
och det gick åt 100 kg guld att förgylla kupolen.

Kyrkan kallas även Frälsaren på blodet och var på den plats där Tsar Alexander II dog av en bomb som kastades
av radikala demonstranter. De 308 mosaikerna med en sammanlagd yta av 6 560 m² är en kultur och konstskatt.

Vi drack te på det berömda hotell Astoria. På eftermiddagen var det tid för egen shopping så vi travade iväg till marknaden och köpte fina matrjosjkadockor.
På en liten souvenirbutik på Nevskij Prospekt (den stora shoppinggatan) hittade vi en fantastisk, handmålad ask med Russkiy Toy som motiv! Asken som inte var större än 6x6 cm och signerad av konstnären kostade 5 600 rubel (ca 1 800 kronor) så jag fick nöja mig med en fin bild.

Vi samlades igen på kvällen, alla trötta i fötterna efter som det kändes mil av promenerande. Vi stannade för att få oss lite att dricka och vissa tog sig en bit mat på en mysig liten restaurang på Nevskij Prospekt.

När vi begav oss mot hotellet stannade Peter och jag på en liten restaurang med pirattema där vi fick en mycket god middag och kallt, vitt vin (de glas jag fått tidigare bestod av vin som inte var kylt alls, vilket inte är någon höjdare). Ingen i personalen talade engelska så det enda vi förstod var att det skulle bli något med kyckling.

På lördag morgon gav vi oss iväg till den första utställningen som vi skulle besöka. Vi tog en taxi och blev avsläppta vid ett vanligt hyreshus med en portgång in på en bakgård. Inte en skymt av några hundar och än mindre en utställningsplats!
Vi försökte fråga taxichauffören på ryskengelska, som pekade på ytterligare en öppning längre in. Den  ledde till nästa bakgård där en nedgången lagerbyggnad visade sig vara utställningslokalen.

Det var 3 små, utställningsringar med lackat betonggolv, halt som attan. De 3 domarna jobbade så deras pannor glödde. Jag gissar att man inte hade något maxantal för hur många hundar en domare fick döma per dag. Denna dag var det dessutom specialutställning för såväl Taxar som Franska bulldogar och vi såg många jättefina hundar av de raserna.

Rätt som det var stoppade den ena domaren bedömningen i sin ring, hennes mobiltelefon ringde och alla i ringen fick vackert vänta tills hon hade talat klart i telefonen.

Dubbelhandling är ju något som absolut inte är tillåtet i Sverige. Det innebär att folk runt ringen försöker påkalla sin egen hunds uppmärksamhet för att få den att se mer alert ut i ringen. Här var det absolut tillåtet! När det var dags för Rottweiler ställde hela släkten upp och hoppade, tjoade, kastade leksaker och godispåsar (t.o.m. in i ringen, framför ”sin” hund) för att få hunden på tårna. Det var verkligen en syn för gudarna.
Russkiy Toy var en av de sista raserna för dagen och det var inte mer än 5 hundar anmälda, men ytterligare några stod vid ringside för att titta.

Det var ingen entréavgift till utställningen, så jag gissar att det var folk som bodde i närheten. I en lokal bredvid pågick samtidigt ytterligare en utställning så folk sprang emellan, både för att ställa ut och för att titta.
När vi åt lunch på kaféet satt vi bredvid ett bord med 6-7 damer som satte upp en stor flaska vodka mitt på bordet och de verkade fira sina framgångar. När vi lämnade lokalen var hela flaskan tömd, lite annorlunda än vad som är brukligt hemma på en utställning.
Vi lyckades hitta ett par små porslinsfigurer, en pin och några böcker (på ryska, så nu har jag att göra med att försöka översätta dem hemma) med Russkiy Toy. Tim hittade också en hundtidning (liknande Hundsport) med en rasspecial om just Russkiy Toy som vi fick. Tack, Tim!
På kvällen blev vi först bjudna på domarmiddagen, men det blev något missförstånd så vi åkte tillbaka till hotellet och satt där och pratade en stund. Det är väldigt intressant att tala med uppfödare av andra raser, det ger ett bredare perspektiv på sitt eget avelsarbete. Det är så lätt att bli ”hemmablind” om man bara håller sig till sin egen ras.

På söndagen tog vi tunnelbanan till ytterligare en utställning. Vi hade sett en skylt på en husfasad på vägen till marknaden som gjorde reklam för den utställningen. Kolla rasen i nedre, högra hörnet på planschen!

Här var lokalen mer som de lokaler vi är vana vid hemma. Det var 4 ringar och betydligt fler hundar så det var mycket att titta på. Här var det 9 RT anmälda och tiken som vann var ganska trevlig, det är black & tan tiken på de två första bilderna.

Efter att Dvärgschnauzer hade dömts färdigt ropade våra reskompisar på oss. Vi blev bjudna på fest vid ringside! Den uppfödare som de besökt tidigare under resan bjöd alla oss svenskar på kalas för att fira. De hade haft stor framgång i ringarna båda dagarna.

Vi tjejer blev bjudna på smörgåsar, rysk champagne (kan verkligen rekommenderas!) och choklad. Killarna fick vodka, smörgåsar, sallad och en köttaladåb. När Olga hällt ett par centimeter i Peters glas försökte han visa att det var lagom. Olga protesterade då vilt – Njet, njet, 200 gram normalnjiy! Så Peter, som är artig till sin natur, fick snällt dricka hela glaset. Ytterligare ett par glas trugade Olga i oss allihop (hon skickade t.o.m. sin man att handla mer när det började sina).

Först skulle vi fira deras framgångar, därefter vår vänskap, efter det vårt samarbete för att avsluta med att skåla för våra kommande framgångar.

Efter utställningen hade Tim ordnat biljetter till en föreställning i Jusupovpalatset där självaste Rasputin blev mördad av . Palatset var det mest överdådiga jag sett. Vi fick gå genom en massa pampiga salar (som gjorda för ett gäng RT!) för att slussas in i palatsets egen teater. Där bjöds vi först på en operaföreställning och efter pausen var det balett. Peter, som vid det här laget började känna av all vodka, gjorde sitt bästa för att hjälpa operasångarna att hålla tonen J.

Vidare in till centrum ett för besök på en riktigt bra restaurang som heter CCCP på Nevskij Prospekt, paradgatan mitt i stan. Här fick vi riktigt god rysk mat; Solyanka (rysk kött- och grönsakssoppa), Pelmeni (köttfyllda pastaknyten) och så klart mer vodka. Till efterrätt blev det Blinis med en söt sås.

Här kan du hitta recept på ryska maträtter och tips på en jättefin kokbok med österländsk mat!

Hemma på hotellet satt några i foajén och pratade långt in på morgontimmarna. Vi hade så otroligt trevliga reskamrater.
Måndag morgon och ett par timmar för att hinna shoppa det sista och sen iväg till flygplatsen. Vi köpte med oss rysk champagne och naturligtvis vodka. Russkiy Standardt var det märke som sades vara Ryssland bästa.
Med trötta fötter och hjärnor landade vi på Arlanda och bestämde att vi ska ha en liten återträff på Stora Stockholm. Om du är där och ser ett gäng glada hundfantaster med vodkaflaskor i högsta hugg, då kan det vara vi!

Tack snälla Tim för att du hade sånt tålamod med oss, trots att vi var som virriga höns och frågorna haglade runt dig hela tiden. En verkligt oförglömlig upplevelse!

Här kommer lite fler blandade bilder

Mittemot Vinterpalatset, vid palatstorget ligger generalstaben.
Den magnifika triumfbågen kröns av segervagnen